>Nina är energisk men nu har fått stå tillbaka och inse att hon inte orkar lika mycket som vanligt.
På lördagen hade vi släktkalas för första gången. Båda sidor träffades över kaffe tårta och enkel mat.

Det blev lyckat. Vi är alla som vi är men är viljan god blir det alltid bra.
Och det blev det.

Eftersom de båda rummen blev färdiga först i torsdags så hade vi lite att göra innan vi fick besök.
Vi fick upp lite tavlor och satte in böcker etc i bokhyllorna så det inte såg så tomt ut.

Sedan kom lördagen och jag bakade lite och Nina städade.
Fast Nina hade tänkt att baka också men jag fick henne att avstå. Dels för att det räckte ändå
och dels att hon var väldigt trött. Jag fick henne att ta en liten paus i soffan och vila.
Idag söndag har vi inget planerat eller jo jag har men inte Nina. Så hon vilar ut nu.
Det är nu 8 arbetsdagar kvar för henne innan hon går på ledighet för att föda barn.
Hon längtar.

Jag själv börjar drömma mer och mer om barn och förlossning så jag förbereder mig
jag också fast på mitt sätt.

Bild på Nina kommer senare idag.
Glöm inte att tävla om när barnet kommer. En trisslott står på spel.

>Det är nu en månad kvar.
Tänkte fira det med en liten tävling.
Ni ska gissa vilket datum barnet föds och som utslagsfråga vill jag att ni gissar vikten.
En trisslott står på spel

Sedan vill jag för kuriosas skull svarar på frågan till höger om det blir en
flicka eller pojke.

Gissa på nu och ni får gärna gissa fler gånger men det är den sista gissningen
som är med i tävlingen.

Lycka till 🙂

>Idag har vi varit på tredje och sista delen på utbildningen.
Det var nog fyra rätt lugna par som satt där.

Ingen var nervös inför det som komma skall.
Vi bytte telefonnr med ett par.
De ska ha 30 nov.
Ett annat par ska ha på nyårsafton. Eller som de sa de siktade på
bli omtalade i tidningen som årets första barn i Linköping.

Idag pratades det mycket om amning och olika sätt att göra det på.
Det var där jag började tappa fokus.
Däremot blev det roligare igen då vi pratade om tiden efteråt och föräldraskap samt parrelationen. Det händer ju så mycket så jag tror att det kan gå troll om man inte pratar mycket med varandra.

Nu är det avklarat så nu är det nästan bara att vänta ut klimpens ankomst 🙂

>

>Alltså hur har det gått så här fort. Redan i vecka 36 och vi går in i den sista månaden snart.
Barnet ska vara fullt utvecklat och redo i stort sett för världen utanför men den behöver växa på sig lite mer. Fast frågar man Nina så behövs det inte alls.

Skrev i förra inlägget att vi känner att vi går in den sista delen av graviditeten nu och kanske gäller det mig främst.
Jag har varit lugn hela vägen men nu känner jag ett pirr i kroppen.
Sitter här en söndagsmorgon framför datorn när jag kunde sova men det är någon anspänning
som gör att inte kan koppla av riktigt.

Ja det är väl min förberedelse inför det som komma skall.

Ninas väninnor var här igår och det pratades en hel del om barn och barnuppfostran.
Jag inser att det kommer bli en resa som inte alla gånger kommer bli enkel.
Barnuppfostran är en vetenskap men min åsikt är att man kan gå på magkänsla
men blir det problem, ta hjälp.

Nåväl det är väl en bit kvar tills dess.
Den första tiden är att sova, äta och vi ska byta blöja.

Längtar faktiskt 🙂