Det är nu ett halvår vi varit ägare till Nordanbacka. Ett halvår som präglats med mycket jobb att få allt på plats. Även om det mesta är där det ska så känns det som om vi hela tiden ligger lite efter.

Vi har lite saker kvar som ska upp och några lister som ska spikas fast. Det är lite kvar inför vintern och det är…..

Jag tror att det kommer vara lite så här hela tiden. Ett större hus tar mer tid helt enkelt.

Men vad vi trivs i huset. Nu när mörkret har kommit har vi fått möjlighet att sitta lite i matsalen med tända ljus. Det är så härligt.

Vi längtar redan efter julen så vi får sätta upp adventsljusstakar och annat pynt. Granen ska köpas och den härliga lukten av jul som sprider sig i huset.

Men först har vi Emelie som fyller 7 år. Det kommer bli flera kalas i år bla ett för klassen i Busfabriken.

Nu gäller det att vänja sig vid mörkret. Snart vintertid och den är jag gärna utan.

I helgen hade vi besök av Ninas gymnasiekompis med familj. Det blev en härlig helg.
Micke som verkligen kan traktera piano och som spelade och sjöng på vårt bröllop/dop 2012 spelade gärna på vårt piano. Det är så kul när huset lever upp med våra gäster.
Att använda matsalen och andra platser samt att tända ljus på ett sätt vi aldrig annars gör är härligt. På söndagen gick vi runt Sturefors slott och så avslutade vi på Stafsäters glasskafé i härlig sol.

Just idag blåser det och regnar men det ska bli finare framöver. Jag hoppas på det.

Ha det gott alla.

Trött och sliten kan man sammanfatta det med bla. Vet inte varifrån tröttheten kommit men troligvis är det något som finns i kroppen. Många är sjuka nu.

Annars rullar allt på här. Vi ska ha kompisar på besök helgen som kommer och vi börjar nu får det mesta på plats. Ska bli roligt att få visa upp huset.

Det som jag ligger efter med är utejobbet. Det är så lite timmar som är ljus så jag hinner inte riktigt med. Det är syren som ska tas ned och det löv som ska rensas. Sommaren ska plockas bort totalt och läggas i ide dvs i magasinet.

Nåväl någon gång får jag nog till det.

Ta hand om varandra därute. Fick ett tråkigt besked i veckanom någon som jag inte känner så väl men som gör att man tänker till lite. Man vet aldrig vad livet har i beredskap.

Förra helgen var vi i Uppsala. Nina har pluggat där och som många vet så hittade hon sin första man där. De jobbade på samma jobb och efter några år flyttade de till Norrköping. De gifte sig och bara några månader efteråt fick han ett cancerbesked. Det tog ytterligare bara 14 månader så avled han.
En tragisk historia som fick ändå fick en trevlig fortsättning för Nina. Hon träffade mig som sjön på hans begravning och vi blev vänner. Ett drygt halvår senare så började vi dejta och och ett år ytterligare så fick vi Emelie.

Livet går vidare och vi minns även det gamla med vördnad.
Vi var vid graven som ligger i Uppsala och Nina satte blommar vid hans grav. Det är nu tio år sedan de gifte sig.

Ibland får man ta sig en funderare på hur livet kan te sig.

Ta hand om varandra därute.

Nu har de sista möblerna kommit till huset från förrådet.
Det har varit 14 månader med möbler i förråd och som jag sa någon gång att det hela skulle bli ett 2års projekt vilket det nästan har blivit.

Nu ska allt bara sättas upp och jag hoppas att till jul kan vi se tillbaka på ett jobbigt flyttår fast ändå med glädje.

Nu är det bara litegrand att sy ihop innan vintern. Sommaren ska plockas ned, byte staketet ska slutföras, det ska förberedas för någon form av carport, och en elektriker har lite jobb i huset.

Så när julen kommer så ska vi vara redo. Det ska bli kul att få pynta upp detta hus.

Stort tack till alla som har hjälpt till för utan er hade vi aldrig klarat det.