Så har vi kommit hem efter en fem dagars resa.

Vi började att åka tidigt i tisdags morse och vi mötte upp Hjärtströms innan vi gav oss iväg på E4an mot Helsingborg.
Vi tuffade på och efter första färjan så blev det andra färjan som vi åkte av i Puttgarden mot Lübeck.
Lasse och Marie hade bott på vårt hotell Atlantic förut och vi kan bara hålla med vilket trevligt hotell. Vi kom fram på eftermiddagen så vi hann göra staden en stund innan vi planerade resterande dagar. Det blev Kiel på onsdagen med shopping och så en tur på den tyska landsbygden så vi fick se hur det kan se ut där.

En dag som avslutades med god mat på Rådhuskällaren.

Nästa dag blev det en massa shopping för alla men mest för damerna. Emelie var med oss killar och kollade in vilken båttur vi skull ta på em.
Båtturen tar en timme runt centrala delarna av Lübeck och vi hade tur med fint väder hela tiden. Den är ett måste om man åker dit.

På kvällen som var vår sista i staden blev det Italienskt. Pizza för de flesta.
En kväll som var riktigt trevlig.

Avresedagen blev det att handla det sista i den lokala affären och sedan bar det iväg till Calles i Burg. En sista färja för oss medan reskompisarna fortsatte hemåt.
Vi tog bron över till Malmö och vårt hotell för natten.
En kväll på Lilla Torg och mer Italiensk mat blev det fast idag blev det pasta för hela familjen. En Pizzeria som inte hade ketchup dvs de tog maten på allvar.

Vi sov gott och sedan åkte vi mot Skanör. Gunilla Tersmeden med familj tog emot och vi hade en härlig dag där med bad och god samvaro innan vi åkte hem.

Vi stannade i Ödeshög och lade en blomma på Margarethas grav då det är ett år sedan hon fick sin stroke. En stund för eftertanke i allt.

Nu är vi hemma och det är verkligen skönt att få sova i sin egen säng.

Vi hörs.

från flytten och gör något roligt. Mer om det senare.

Från lördag till idag har 4 lass med en släpkärra från Skänninge till förrådet.

Dagens hjältar heter Åke och Lasse. Lasse för han är en packare av rang för när han packar en kärra så motsvarar det 2 lass där jag har packat.

Åke för att var med och hjälpte till samt att han skyfflade och krattade gården åt oss så nu ser det fint ut igen.

Det som från början såg omöjligt ut börjar nu se helt ok ut.

Det är långt från färdigt men det rör på sig.

Men som sagt nu blir det roligheter istället. Vi ser fram mot det.
Ha det skönt därute.

Lasse och Åke vid kärran som de packat

Lasse stuvar om i vår lokal så det får plats med mer.

Idag går första lasset med kartonger och dy till förrådet vi har hyrt.

Imorgon går nästa två omgångar och på måndag går det
väldigt mycket förhoppningsvis.

Här hemma blir saker inte gjorda som det borde bli.
Häckarna är oklippta så det behövs verkligen en dag att ta tag i det.

Snart ska vi ut och åka lite så vi får koppla av från allt några dagar.
Det kan verkligen behövas och framförallt för Nina som känner av alla beslut
hon behöver ta hela tiden.

I två dagar har Nina inte behövd vara i Skänninge och idag får vi besök av de första föräldrarna vi lärde känna i sedan Emelie kom till världen.
Kommer nog bli fullt ös men roligt.

Under resans gång möter vi en del människor som vill köpa sakerna vi lägger på tex blocket. Det blir verkligen intressanta möten och jag tror att Margaretha hade velat träffa dessa personer.

En av alla dessa möten gjorde att Emelie fick en fantastisk dag med lek och lekkamrater. De har badat och hoppat i studsmatta.
Allt detta medan vi jobbade hårt med att packa ned saker i Skänninge.

Ett annat möte gjorde att några av sakerna kommer återfinnas i Rådhuset i Skänninge.

Många möten och härliga människor gör det lite lättare att sälja av med prylar.

Att skåpen blir tomma alltså.

Vi jobbar för fullt i Skänninge med att packa och göra oss av med saker. Vi säljer lite här och lite där och skänker en del.
Måndag så hoppas vi flytta en del stort som gör att det kommer märkas en hel del.
Under helgen kommer jag köra en del mindre saker så det kommer tömmas då med.

Men de flesta skåpen är tomma och även om jag vet att när jag tycker att det inte är mycket kvar så är huset så stort att det lilla är nog så mycket.

Ett steg i taget som vi säger men när vi lämnar nyckeln den 1 september kommer vi verkligen pusta ut.

Här är en bild från ett skåp som varit helt fult med glas och porslin bla.