50 år ….redan

150912_welcome
Hittade ingen bild på mig själv som jag är nöjd med.
Men den här bilden säger så mycket. Med familjen
trivs jag bäst.

Ja jisses vad tiden har rullat på.

Fast när man börjar tänka efter har jag hunnit med en hel del.
Vissa saker kommer man ihåg lätt medan andra minnen får man idag gräva djupt ner i minnet för att hitta.

Mycket positivt och några få negativa saker finns där som i de flesta liv

Några saker har jag ångrat men inte så många. Jag har två speciella minnen där jag ångrat mig. Jag brukar dra upp dem ibland. Här är de.

När jag fick välja vilken pulka/kälke jag skulle få i julklapp av mina föräldrar. Jag var ca 8 år.  Alla hade snowracer på den tiden men jag tyckte om att ha något som inte alla andra hade. Den jag valde hette snowcart. Den gick bra på is men hur ofta hade vi det i backen.  Det blev ingen succé direkt och jag känner än idag hur mycket jag ångrade det valet.

Ett annat val jag inte glömmer var när jag såg att man kunde söka till Vadstena Folkhögskolas musikutbildningen. Jag läste det i min facktidning och där stod det också att jag kunde få stipendium om jag kom in.  Jag avvägde möjligheten och slog bort den med tanken att jag var för gammal.  Då var jag 23 år. Också ett val som präglat mig på senare år där jag nu sjunger mer än någonsin.

Men annars finns det inte så mycket att ångra. Jag är den jag är genom att ha levt det liv jag levt och just nu har jag ett fantastiskt underbart liv. Har en härlig familj, ett bra tak över huvudet och ett jobb att gå till som jag klarar av. Är tillräckligt frisk för att kunna säga att jag mår bra. Sången finns där ännu som nästan har funnits i hela mitt liv.

Sången är förutom familjen det viktigaste jag har. Jag sjunger gärna och det är högt och lågt bara det är roligt.

Många personer är det som jag mött. Ibland i långa tider och ibland korta. Jag tackar alla som jag mött för det är ni som gjort mig till den jag är.

Det finns många minnen att minnas som är glada, goda eller positivia. Så många finns det att jag inte ska räkna upp dem utom ett.

Min dotter Emelies födelse. Det är det mest häftiga, underbara och otroliga jag varit med om. Jag blev 46 innan jag fick vara med om det och kunde inte tänka mig hur fantastiskt det kunde vara.

Vi firade våra födelsedagar med en stor fest i september. Tack alla ni som kom och firade med oss.

Idag firar jag med min kära fru på ett SPA på 27 våningen.
Vi räknar med Italiensk mat ikväll med några vänner.

Med tacksamhet ser jag tillbaka på de första 50 åren.
De gav mersmak så nu siktar vi på 50 till 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *