Årets julkalender får högsta betyg av oss alla i familjen.

Vi sitter spända varje kväll och ser den tillsammans.
Varje gång den tar slut blir alla tre besvikna.

Nåja det är ju snart julafton och då kommer upplösningen.

Här är vi i fas inför julen. Klapparna är inslagna och idag ska julgranen tas in och skinkan ska kokas.
Under kvällen ska jag trängas och handla julmaten med många andra.

Ser fram mot julen och att få mysa med familjen.

Stressa lugnt.

Nu börjar julkänslan komma smygande. Det har börjat dyka upp tomtar och annat pynt
i huset. Det är Nina som står för pyntandet med hjälp och Emelie. Pepparkakshuset är färdigt och i år har Emelie haft en stor påverkan på utsmyckningen.

Årets enda julkonsert är gjord och det känns lite konstigt att det bara är en i år.
Så skönt är det då att jag ska till Åleryd på fredag och sjunga lite för de som ligger på avd 7M som tack för att vi fick så bra bemötande när Margaretha låg sin sista tid där.

Emelie har varit på 5-års kontroll. Det var också dags att få en spruta enligt vaccinationsprogrammet. En annan tjej på förskolan fick sprutan några dagar tidigare och berättade hur det kändes. Emelie blev lite rädd och ville inte ta sprutan.
Vi pratade om det hemma om att det var viktigt och nödvändigt och att hon kunde få sitta i mammas knä. Det vände nog redan på kvällen innan då hon ritade en teckning till Linda som sköterskan heter.
När det så var dags så följde hon med Linda till skåpet för att hämta sprutan och satt själv på stolen och tom tittade på sprutan när den togs i armen.
Det är modigt gjort av henne och så imponerad man blir som förälder.

Teckningen hon gjorde var första gången jag såg att hon ritade en figur. Eller som Emelie sa, ”Jag har lärt mig att rita människor”.

Sista veckan innan jul.
Blir det som planerat så är jag faktiskt ledig dagen innan jul vilket känns riktigt konstigt.
Jag kan ju få jobba ända till kl 19 om jag haft otur.

Det rullar på, är ett utryck jag ofta använder är jag skriver här.

Ibland går det så fort och vi som tyckte att vi hade så mycket tid i december
känner av hur fort dagarna går.

Helgen har varit lagom med frukost på sängen, simskola, varit bortbjudna, kalas och träffat vänner.
Det som räddar oss är ändå våra lugna förmiddagar där vi har familjemys.

Vi ser fram mot en vecka med sång för min del, luciafirande för Emelies del och en massa annat.

Pepparkakshuset har fått sina stommar byggda och ska smyckas under veckan.
Tomtarna dyker upp också den här veckan och granen ska köpas.

Två arbetsveckor kvar sedan en härlig julledighet.

Kram på er därute.

Det rullar på. Julklappar ska slås in och helst ska junioren inte skvallra till mottagaren vad den får i julklapp. Kan vara svårt ibland.

Julsånger ska övas in. Lucia ska firas på förskolan och mamma och faster ska gå.
Förra året blev det inget offentligt och jag tror många kände lite sorg över det.

På jobbet är det mycket och mycket sjukt. Det är en kombination som inte är så bra.
Han som planerar folket får slå knut på sig själv för att få ihop det.

Kalas är på gång. Emelie blir upprymd varje gång det är kalas.
Det tindrar i ögonen. Skönt tycker vi att det händer något på vägen till julafton.
Hon längtar såå och alla paket hon kommer få, tror hon i alla fall.

December är som vanligt. Mycket av det mesta.
Bara att njuta det är ett år till nästa 🙂

igen.

Jo det känns som om tiden går fort nu.
Fast när man tittar lite bakåt så ser man att det har hänt så mycket det här året.

Men ännu ska jag inte summera året utan titta framåt.
Vi har ju nästan hela december kvar att njuta av.
Jag har känslan att det är så långt kvar till jul.

Igår hade vi två trevliga herrar här.
Albin och Åke.
Albin är min körledare och det är så roligt att höra honom prata om både det ena och det andra och jag slutar aldrig häpna om vad han varit med om.

Idag är en Skänningedag och vi ska julpynta där och mest utanför huset.
Vi rensar en sak i taget och nu är det i julpyntsgarderoben som ska gås igenom.

Snö har det kommit men jag aktar mig för pulkabacken än så länge…..